Drömmar

Hem

I grevens tid


Jag befinner mig i en genomskinlig cylinder under vattenytan. Vattnet är grunt och jag kan se små barn vadande i vattnet en bit bort. De är fyllda av sitt lekfulla vattenplaskande och lägger inte märke till mig trots att jag i cylindern bara ligger ett par meter från dem. När som helst kommer luften att ta slut varför jag i liggande ställning försöker kasa ut på rygg. Jag är skräckslagen och vet att jag andas de sista bubblor av syre innan det totala vakuumet rullar den vita svepningen över mig. Medan jag brottas för livet ser jag hur immpärlor på det inre skiktet håller på att försvinna. Ser den blåa, klara himlen med solen skimrande bakom silhuetterna. Motiven blir suddigare… Munnen är torr som sand och händerna har domnat. Jag vaknar med ett skri i tårarnas hejdlösa svall.