Essäer

Hem

George Floyd och statyerna


En staty föreställande affärsmannen, slavhandlaren sedermera filantropen och välgöraren och som uppförts genom donationer till Bristols skolor och fattighus, vältes i samband med protesterna efter mordet på George Floyd. Att riva ner statyer väcker starka känslor. Statyer i det offentliga rummet har därför ett viktigt symbolvärde som berättar om vår gemensamma historia. I BBC podden ’Why do we care about statues?’ berättas det om mordet på George Floyd som har gett Black Live Matters-rörelsen och många andra antirasistiska protester ett uppsving. En av de intervjuade personerna är stadsplaneringsarkitekten AGK Menon som berättar om New Delhis offentliga gravplats för statyer, de som har tjänat ut sin offentliga representation och som i stället placerats i ett utomhusmuseum, ett så kallat The statutes grave yard.


Mordet på George Floyd är en av tusentals fruktansvärda händelser som vi alla är skyldiga till. Men så länge vi tillåter våra känslor ta över kommer vi inte åt den systematiska rasismen i våra samhällen. Våld väcker våld och därför är dömt att misslyckas. Jag ser två problem med att välta statyer: 1/ När vi ger känslorna för mycket utrymme resignerar förnuftet. 2/ Vi kan namnet på offret men glömmer ofta lätt namnet på förövaren. När polismannen, Dererk Chauvins försvarare Eric J Nelson talade på presskonferensen på måndagen den 29 mars 2021 inledde han sitt tal med att mana oss till ”besinning, rimlighet och sunt förnuft.”


En staty revs ner i Bristol utan att vi ens frågade oss varför i Bristol. Hamnarna i Liverpool och Bristol har gjort sig kända sedan 1492. I den transatlantiska sjötrafiken gick brittiska segelfartyg på högvarv. På väg till plantagerna i Karibien och Brasilien mellanlandade fartygen i västafrikanska städer som Angola och Benin för att lämna vapen, tobak, alkohol och textilier i utbyte mot afrikaner som arbetskraft. Mellanlandningen blev känd som ”Middle Passage. År 1888 då slaveriet äntligen fördömdes i Brasilien som sista land i världen skrev vi egentligen under en av två rättigheterna som skulle bygga vår demokrati: Människor blev fria men inte jämlika. Jag skulle vilja påstå att ojämlikhet i våra halvdemokratier idag är grunden till rasism, diskriminering och mänskohat. Rasismen sitter inte på huden utan i okunskapen om vad jämlikhet egentligen betyder.


När Wiesner-Hanks med medförfattarna i boken A history of world society beskriver Haitis kamp ur slaveriet framhåller de att Haitis folk enhälligt reste sig mot sina förtryckare. Kampen misslyckades däremot i regioner där kolonisatörerna hade lyckats söndra folksammanhållningen genom att erbjuda enskilda slavar frihet om de tog kolonisatörernas parti i de pågående striderna. Som belöning blev slavarna fria men placerade på den nybildade brittiska kolonin i Sierra Leone. Systematisk diskriminering, rasism och tvångsförflyttning av generationer av den afrikanska befolkningen bygger på idén om att individer kan vara fria men aldrig jämlika.


Ett tydligt exempel på det är när Wiesner-Hanks med författarna berättar om ”free womb laws” som av allt att döma skulle bli ett första steg i kampen mot slaveriet. Lagen innebar att slavars nyfödda var fria individer. I praktiken hamnade dessa barn i slavherrens ägo och behölls där tills barnen blev myndiga. Varför kunde detta ske, frågar vi oss än idag. Problemet var, som jag ser det att slavherrarna såsom Edward Colston inte ville inse att det fria barnet var jämlik honom.

Det bästa vi idag kan göra åt Edward Colsons staty är att förpassa den till statyernas kyrkogård såsom man i liknande fall gjort i New Delhi. Vi ska aldrig glömma förövarna.